Vemod

Känns väldigt vemodigt att jag blivit uppsagd. När jag kom till jobb idag fick jag en stor kram och orden "jag har saknat dig" av min "klient" eller vad fasen det heter.
Jag har aldrig haft ett arbete så här länge. Jag har jobbat här i 1,5 år nu och plötsligt ska jag sluta. Känns jättekonstigt. Men det värsta är att from siste oktober får jag ingen lön längre. Tur är att Marie tjänar ganska bra så vi klarar oss med hur kul är det att leva på henne liksom. Nej, minsann ska jag söka jobb som en idiot och inte vara långvarigt arbetslös.
Imorgon ska jag ner till Af och anmäla mig och fixa blanketter till A-Kassan.
Jag vet inte hur mycket pengar man får av dem..har för mig att det är 80% eller något sånt. Men med min lilla lön blir det inte mycket. Iofs så är lite bättre än inget.

Fick svar från Maxi och de behövde inte folk för tillfället. Har sökt på Citymail och även på Max idag. Jag skiter i vilket jobb jag får, bara jag får en lön. Om det så är dagtid, natttid eller whatever. Usch vad detta suger....

Visst har jag haft tanken om annat jobb men på mina villkor då. Att säga upp mig när jag hittat något som är bättre men nu kastas jag ut i verkligheten och tvingas ta första bästa jobb. Vilket jag kommer göra. Om det så är på lager, industri, telefonförsäljare, eller vända hamburgare så tar jag vilket som helst. Det enda positiva är att jag inte är fast här och att jag kanske kan få ett jobb med mer lön.
Ingen aning. Får se vad det blir av detta.